Bilden ingår i en samling skolplanscher från sent 1800 till mitten av 1900.
Historiska bilder: Flotta på 1600-talet (Holländsk, de Reuyters flaggskepp)
J. H. Isings
Gunnar Saietz A.-B., Stockholm

Text på baksidan: Flotta på 1600-talet.
Bilden, som återger en akvarell av den holländska marinmålaren J. H. Isings, visar den holländska flottan inför det ryktbara fyradagarsslaget juni 1666 i Engelska kanalen vid det tillfälle, då fartygscheferna kallats till överbefälhavren, amiralen M. de Reuyter, för krigsråd på flaggskeppet. Detta världshistorien längsta och hårdaste sjöslag, som slutade med en glänsande seger för den frejdade sjöhjälten de Reuyter och hans flotta, utkämpades under det andra av de tre krigen under 1600-talet mellan England och Holland om herraväldet på havet. Detta måste Holland slutligen efter det tredje kriget (1674) överlämna till England.
Mellan det första och andra av dessa krig hade en svensk flotta haft att i strid möte en holländsk i Öresund 1658. Väl kunde den svenska ej hindra den holländska att undsätta det av Karl X Gustaf belägrade Köpenhamn, men den bjöd dock de mera stridsvana holländska besättningarna ett hårdare motstånd än dessa sade sig någonsin ha mött.
de Reuyters flaggskepp De Zeven Provincien med sina 80 kanoner och 475 mans besättning ansågs som den tidens starkast bestyckade skepp. Dåtidens örlogsfartyg utmärktes av långt framskjutande galjoner, höga akterskepp och rikt skulpterade akterspeglar. De voro, ofta övermåttan, starkt bestyckade. De grövre kanonerna vara alltefter fartygens storlek uppställda på ett eller två däck (i batterier). De lättare kanonerna stodo på överbyggnaderna (skansen och backen). Kanonerna laddades från mynningen och vilade i trälavetter (fyrarullalådor). De många kanonerna krväde stora besättningar. De holländska voro med hänsyn till hemmafarvattnen grundgående, breda och fylliga. Skeppen i den flotta, som Cromwell lät bygg