Bilden ingår i en samling skolplanscher från sent 1800 till mitten av 1900.
13. Optik.
Svenska Skolmaterielförlaget Gunnar Saietz, A.-B.

13. Optik
Ögat är byggt som en kamera med en ljusbrytande apparat, genom vilken en bild av det sedda föremålet avbildas på en ljuskänslig hinna, näthinna, på samma sätt som i en fotografiapparat genom objektivet en bild uppstår på den ljuskänsliga plåten.
Bild 1. Tvärsnitt genom det mänskliga ögat. Dess hölje bildas dels av den genomskinliga hornhinnan. Denna utgör tillsamman med kristallinsen den huvudsakliga delen av ögat ljusbrytande apparat. Ljusets färger genomtränger efter vartannat hornhinnan (Co), kammarvattnet (P), öppningen (Pupillen i regnbågshinnan), iris (i), som medelst muskler alltefter behov förändras i storlek, kristallinsen (C), glaskroppen (uv) och når slutligen näthinnan (R), på vilken en omvänd bild av det sedda föremålet uppstår. Ögat vägg genombrytes av den till hjärnan ledande synnerven (N).
Bild 2. Närsynt öga. Ögats axel är för lång i förhållande till det optiska systemets brytkraft, varför strålar från avlägsna föremål sammanbrytas framför näthinnan och ge upphov till otydliga bilder.
Bild 3 visar hur närsynthet avhjälpes genom att framför ögat bära konkava, negativa, linser, som låta parallella strålas spridas, som om de komme från fjärrpunkten (den punkt, för vilket ögat i ackomodationsvila är inställt).
Bild 4. Långsynt öga. Strålarna från föremål på nära håll brytas bakom näthinnan och ge upphov till otydliga bilder.
Bild 5 visar hur långsynthet avhjälpes genom att framför ögat bära konvexa, positiva linser, som låta de parallella strålarna sammanbrytas.
Bild 6. Mikroskopet är ett optiskt instrument, med vilket man kan se små föremål förstorade. Huvuddelarna äro objektivet (L1) och okularet (L) samt stativet, som uppbär och förenar dem. Objektivet och okularet består av linssystem, vilka verka som samlingslin